I vĂ€stvĂ€rlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lĂ€r oss att lĂ€sa bilder pĂ„ samma sĂ€tt som vi lĂ€r oss lĂ€sa en bok. Hur Ă€r det med studeranden som aldrig gĂ„tt i skolan? Möter de nĂ„gra bilder och lĂ€r de sig att tolka dem? Är sfi-lĂ€rare medvetna om vilka bilder man bör anvĂ€nda i skolan och anvĂ€nder sig alfabetiseringslĂ€rar av ?enklare? bilder i sin undervisning jĂ€mfört med andra lĂ€rare?Studien har haft en kvalitativ utgĂ„ngspunkt med intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever. Det har visat sig att lĂ€rare i alfabetiseringsklasser i större utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av ?enkla? bilder Ă€n vad lĂ€rare i andra klasser gör.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lÀrare anvÀnder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats Àr att tillfrÄga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjÀlper dem att lÀra sig svenska och som engagerar och gör att de anvÀnder sprÄket. De metoder jag anvÀnder Àr gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött mÄnga olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlÀttar förstÄelsen och tillÀgnandet av sprÄket. Det som hjÀlper dem mest och som gör att de lÀr sig svenska och att kommunicera Àr lÀroboken. .

NÀr barn ska försöka tolka en text men Ànnu inte knÀckt ?lÀskoden? tar de bilder till hjÀlp. Bilden Àr ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar ocksÄ med varandra genom bilder. Att anvÀnda bild som pedagogiskt verktyg Àr ett sÀtt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur historielÀrare som undervisar i grundskolans senare Är anvÀnder sig av bilderna som finns i elevernas lÀroböcker. Syftet Àr Àven dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i lÀroböckerna och dels varit att se pÄ hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt blÀddras förbi okommenterade. Kunde detta bero pÄ lÀrares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder vÀljs till lÀromedel och att bilder uppfattas olika beroende pÄ vilken social och kulturell kontext vi kommer frÄn. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Under vÄr verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte anvÀndes i sÀrskilt stor utstrÀckning i undervisningen. DÀrför valde vi att göra en lÀromedelsgranskning i tre matematikböcker för Ärskurs Ätta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var pÄ Àmnet eller pÄ mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som Àr möjliga att anvÀnda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas lÀsbarhet genom att anvÀnda en metod som heter BLIX.

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till sprÄkliga aktiviteter och dÀrmedocksÄ hur bilder kan vara sprÄkstimulerande för andrasprÄksinlÀraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver nÄgrapedagogiska teorier kring lÀrande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs ocksÄ bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandrasprÄk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somvÀg till mÄlsprÄket och varför man skall anvÀnda bilder och bildskapande isvenska som andrasprÄksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andrasprÄksinlÀraren genom att de bland annat fungerar somigÄngsÀttare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenocksÄ ÄskÄdliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig bÄde i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta pÄ sin kognitiva nivÄ och de bildersom anvÀnds i den observerade undervisningen bidrar till att de sprÄkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och lÀsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandrasprÄkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, Àven om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssÀtt inte Àr ?riktigt arbete?.Men dÄ undersökningen visar att bilder kan vara sprÄkstimulerande pÄ olika sÀttÀr det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frÄgorna varför, vad och hur med eleverna.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bilder som ett verktyg för sprÄkutveckling i undervisningen. ForskningsomrÄdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lÀrarperspektiv dÀr vi intervjuat och samlat in enkÀter som utgör vÄrt empiriska material. De teoretiska utgÄngspunkter vi valt att applicera pÄ vÄrt resultat Àr teorier kring sprÄkutveckling, bildsprÄk och bildanalys. VÄrt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar pÄ att lÀrare anvÀnder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

NÀr det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det Àr svÄrt att vÀlja ett visuellt material som Àr representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer Àr antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som Àr utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en frÄga om bilden Àr moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kÀrlek, sex och relationer har stort utrymme i vÄrt samhÀlle. Samtidigt Àr vÄr relation till dessa Àmnen nÄgot som Àr oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet Àr bÄde det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framstÀllda, det mest medfödda och det mest inlÀrda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.

Att undersöka hur elever blir hjÀlpta av bilder för att förstÄ vÄr omvÀrld var utgÄngspunkten i denna undersökning. För att försöka fÄ fram det, valdes bland annat att lÄta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjÀlp av bilder förklara vÀxthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna stÀlldes i förhÄllande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att pÄ ett bra sÀtt förklara olika ting och hÀndelseförlopp.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och fÄ en fördjupad kunskap kring hur gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till det vidgade textbegreppet och bilder som sprÄk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras anvÀndande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjÀlp av ett digitalt frÄgeformulÀr som skickats via e-post till ÀmneslÀrare, dock ej bild- eller medielÀrare, pÄ 22 olika gymnasieskolor i SkÄne lÀn.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, sÄsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska lÀroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar Àven studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar pÄ en positiv syn hos de medverkande gymnasielÀrarna gentemot bildanvÀndande i undervisningen och pÄ vilka möjligheter och hinder gymnasielÀrarna ser med ett medvetet anvÀndande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssÀtt prÀglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning dÀr eleverna har en större möjlighet att nÄ de mÄl som Àr uppsatta i lÀro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhÀlls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse bilder har dÄ elever som lÀser gymnasiekemi ska redogöra för nÄgra olika begrepp. TvÄ vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förstÄelse av dessa begrepp mÀttes hos elever vid tvÄ olika skolor i en enkÀtundersökning. Eleverna kunde lÀttare redogöra för begreppen nÀr de fick tillgÄng till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta Àr troligen att bilden hjÀlpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförstÄelse mellan de tvÄ skolorna, men elever som lÀste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen Àn eleverna i kemi A.

I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielÀrares bildanvÀndande i undervisningen. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras pÄ text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lÀrandet bÀttre Àn en text.Syftet för examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i gymnasieskolan anvÀnder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvÀndandet. Undersökningen bygger pÄ elva intervjuer med gymnasielÀrare.